Jag vet vem jag är, när jag är hos dig
Och vi stod där i hallen, tårarna rann nerför min kind. Du höll om mig och sa "Angelica, det är inte sista gången, du måste tro på mig" Snälla, säg att det inte är ett misstag att jag tror på dig nu. Jag kan leva utan dig, men jag vill inte. Kom hem
Kommentarer (0)
Trackback
