Ville bara berätta en sak. 

Angelica är den finaste och underbaraste personen som någonsin vandrat på denna jord. Hon är omtänksam och bryr sig om alla. Hon hatar att se folk må dåligt, så därför hjälper hon gärna folk och i och med det så är det även många som vänder sig till henne. Hon sprider glädje som ingen annan. Och jag, jag är så jäkla stolt över henne, för hur mycket hon kämpar för att göra andra glada, även fast hon kanske inte har det så jävla lätt för sig själv liksom. Hon är den bästa vän man någonsin skulle kunna önska sig. Jag mår skit bra i hennes sällskap och hon dömer inte folk, utan försöker så gott det går skapa sig en egen uppfattning. 

Jag tror inte någon eller ens hon själv förstår hur mycket hon betyder för mig. Hon är den person jag berättar det allra mesta för, den jag hör av mig till allra först om något har hänt. Hon vet när något är på tok även fast jag inte har skrivit något om det, eller sagt något. 

Vi har glidit ifrån varandra en bit. Men för ca 1 år sedan var hon och jag som piff och puff, kling och klang, om ni fattar? Vi gjorde allt tillsammans och det var så uppenbart att vi skulle ses VARJE dag så ingen av oss planerade in något annat. Jag mådde så förjävla bra tillsammans med henne. Hon är en av de bästa vännerna jag någonsin har haft. Ingen kan ens mäta sig med hur bra hon är, hon är den bästa människa som finns! 

Jag saknar henne, hela tiden, varje dag. Såklart att jag gör det liksom. När man ändå har spenderat en lång dit tillsammans och sen är det inte så. 

Och Angelica, du ska veta att jag älskar dig 10 varv runt månen och tillbaka igen! Tack för att du finns och för att du är du! ♥