Klockan är tolv och nu är det tio månader sen vi blev tillsammans, och jag älskar dig lika mycket nu som då, om inte mer Oscar! ♥♥♥

Det är så mycket jag vill få sagt, som inte riktigt blir som jag vill.
Du ska veta att jag är så otroligt kär i dig, så jag vet inte vad.
Jag vet att saker inte är som dom ska mellan oss, och det gör så otroligt ont.
För du är det finaste jag har, det finaste jag haft och det finaste jag någonsin kommer få..
Jag vill inte byta bort dig mot något, eller någon, du har visat mig vad kärlek är och det är så otroligt vackert.
Du har sett mig i stortsätt hur som helst, du har sett mig gråta, skrika,skratta, sova, duscha, alltså ja hur som helst.
Du har sett mig utan smink, med smink, sliten och super sjuk.
Alltså på alla möjliga sätt, och jag känner mig så säker i din närhet, jag behöver aldrig vara rädd.
Är alltid trygg, det känns så skönt att somna i din famn om kvällarna, det är det underbaraste som finns.
Vi har planerat framtiden tillsammans, och jag hoppas, så innerligt att vi får en LÅNG framtid tillsammans.
För jag vill ingenting utan dig, INGENTING.
det vet du själv..
Vi har så fruktansvärt många minnen tillsammans, och jag önskade att någon förstod hur jävla kär jag är i dig!
Ingen kommer någonsin förstå, inte ens du.
Det är dig jag vill visa min kärlek till, ibland räcker det inte alltid till, och saker blir fel.
Men du vet att jag älskar dig så sjukt mycket.
Precis som du sa till mig " Ibland kan man vara så kär, för kär, så ivrig så allt bara blir fel, fast det inte var meningen."
Det är nog så, det har du rätt i.
För allt jag gjort mot dig, jag menar ingenting av det, för jag älskar dig sååå hårt.
Det blir jämt samma ord hela tiden, hur mycket jag älskar dig och så, men jag gör verkligen det.
Jag kommer ihåg första gången vi träffades jag var så himlans kär, visste inte vad jag skulle göra.
Blev helt knäsvag, och det första jag gjorde när du hade åkt ifrån mig första gången var att springa till Emely och berätta hur sjuuukt kär jag var, haha! sant faktiskt.
Och jag är lika kär nu som då, och som sagt, om inte mer nu.
Varenda gång jag skulle träffa dig, det pirrade i min mage hela tiden.
Jag minns så otroligt mycket vår första kyss, första gången jag sov hos dig, åt hos dig, träffade din familj och allting.
Jag ska vara ärlig, jag minns faktiskt inte bara första gångerna, utan jag minns varenda gång.
Trots allt jobbigt vi gått igenom så har vi kommit såhär långt, och vi får inte ge upp, absolut inte.
För jag vet allvarligt talat inte vad jag skulle göra utan dig, du är mitt liv, mitt allt.
Min prins och min underbara skatt, finns ingen som är så underbar som dig.
Det enda som kan få mig på bättre humör när vi bråkar är du, dina viskande ord i mitt öra, dina mjuka läppar mot mina, och din famn.. Det är allt jag behöver när allt känns tungt.
Jag vet att vi kommer lösa dehär, men jag vet inte hur lång tid det kommer ta, men snälla.. håll ut med mig, tillsammans med mig.. För Oscar, du har visat mig vad lycka är, och du är lycka för mig.
Du är all lycka för mig.

Tack för dom här tio månaderna tillsammans med dig..
JAG ÄLSKAR DIG SÅÅ JÄVLA MYCKET MITT ALLT! ♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥♥

Den vackraste stunden i livet var den när du kom!♥


Minns dagen så väl.. och älskar dig så mycket min prins